
Varumärken undviker greenwashing med kreatörer genom att bestämma miljöpåståendena innan något filmas: bara konkreta påståenden som varumärket kan bevisa, inskrivna i briefen som godkända formuleringar, och inget ”miljövänlig” eller ”klimatneutral” om inte stränga villkor är uppfyllda. Marknadsföringslagen förbjuder redan vilseledande miljöpåståenden, och sedan den 27 september förbjuder EU:s direktiv om mer konsumentmakt i den gröna omställningen dessutom allmänna miljöpåståenden, klimatpåståenden som bygger på kompensation och inofficiella hållbarhetsmärkningar. Varumärket har huvudansvaret, även för kreatörens egna ord.
Reklammarkering går vi igenom i guiden om reklammarkering för influencers, hälsopåståenden i artikeln om influencer marketing i reglerade branscher och briefer i allmänhet i guiden om hur du skriver en influencer-brief. Här handlar det bara om miljöpåståenden.
Vad räknas som ett vilseledande miljöpåstående i Sverige?
Enligt 10 § marknadsföringslagen är vilseledande påståenden förbjudna, och paragrafen nämner särskilt en produkts inverkan på hälsa och miljö. Konsumentverket skriver att särskilt höga beviskrav gäller för miljöpåståenden och att påståendet bedöms utifrån genomsnittskonsumentens helhetsintryck, inte utifrån vad företaget menade. I vägledningen om miljöpåståenden lägger myndigheten till:
Ett påstående ska preciseras, och preciseringen ska stå i omedelbar anslutning till det. ”Ett klick bort” räcker inte.
Allmänt hållna påståenden uppfattas ofta som att de gäller produktens hela miljöpåverkan.
Är påståendet inte preciserat måste företaget styrka alla rimliga tolkningar.
Även ett sant påstående kan vilseleda om miljönyttan är mindre än det antyder.
Spelar det någon roll att kreatören valde orden själv?
Nej. Enligt Konsumentverket har företaget som anlitar en influencer huvudansvaret för det influencern publicerar för företaget. Ansvaret går inte att avtala bort och kan gälla även innehåll som influencern skapar på eget initiativ. Influencern kan ha ett parallellt ansvar.
Vad förbjuder EU:s direktiv om mer konsumentmakt?
Direktiv (EU) 2024/825 lägger till tolv nya punkter i EU:s svarta lista över affärsmetoder som under alla förhållanden är otillbörliga, oavsett hur de påverkar köpbeslut. Medlemsstaterna skulle tillämpa reglerna från den 27 september. Viktigast för kreatörers innehåll:
Allmänna påståenden som ”miljövänlig”, ”ekovänlig”, ”grön”, ”klimatvänlig” eller ”biologiskt nedbrytbar”, om varumärket inte kan styrka erkänd utmärkt miljöprestanda som är relevant för påståendet, till exempel enligt EU-miljömärket eller ett officiellt erkänt miljömärke av typ I enligt EN ISO 14024.
Påståenden om hela produkten när bara en del håller måttet, som ”tillverkad av återvunnet material” när bara förpackningen är det.
Påståenden om att en produkt har neutral, minskad eller positiv påverkan på växthusgasutsläppen tack vare kompensation, som ”klimatneutral”, ”certifierad som koldioxidneutral” eller ”klimatkompenserad”. De är bara tillåtna om de bygger på produktens faktiska livscykelpåverkan.
Hållbarhetsmärkningar som inte grundas på ett certifieringssystem eller har fastställts av myndigheter. Den svenska utredningen nämner Svanen, Krav, Bra Miljöval och EU Ecolabel som märkningar som grundas på certifieringssystem.
Lagkrav som säljargument, som att produkten saknar ett ämne som redan är förbjudet i EU.
Ofta är det precisionen som avgör. I direktivets skäl, som utredningen återger, är ”klimatvänlig förpackning” ett allmänt påstående, medan ”100 procent av den energi som används för att tillverka denna förpackning kommer från förnybara källor” är specifikt. Ett specifikt påstående måste ändå vara sant och kunna styrkas.
Vad gäller för löften som ”netto noll till 2040”?
Den svenska utredningen föreslår att påståenden om framtida miljöprestanda bara får användas om de stöds av tydliga, objektiva, allmänt tillgängliga och kontrollerbara åtaganden i en realistisk genomförandeplan som en oberoende sakkunnig kontrollerar. Konsumentverket hänvisar till ett mål där Patent- och marknadsdomstolen förbjöd ett mejeriföretags påstående om ”netto noll klimatavtryck”, eftersom resultatet skulle nås först efter cirka 100 år.
Hur tillämpas de nya reglerna i Sverige?
Genom 4 § marknadsföringslagen gäller EU:s svarta lista som svensk lag. Enligt Utredningen om mer konsumentmakt i den gröna omställningen (SOU 2025:124) gäller de nya punkterna därför i Sverige från den dag direktivet börjar tillämpas. Övriga ändringar, bland annat regeln om framtida påståenden, kräver ny lagstiftning och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Betänkandet har varit ute på remiss, och när artikeln skrevs hade regeringen ännu inte lagt fram någon proposition.
Vad hände med direktivet om gröna påståenden?
Det separata Green Claims-direktivet, som föreslogs 2023 för att reglera hur uttryckliga miljöpåståenden ska styrkas och kommuniceras, har aldrig antagits. I juni 2025 meddelade kommissionen att den tänkte dra tillbaka förslaget, och förhandlingsrundan med Europaparlamentet ställdes in. I arbetsprogrammet för 2027, som presenterades den 4 november, listar kommissionen förslaget bland dem den avser att dra tillbaka inom sex månader, eftersom det sannolikt inte får stöd i rådet. Det är alltså direktivet om mer konsumentmakt och marknadsföringslagen som gäller.
Vad betyder det här för briefen till kreatörer?
Kreatörer pratar med egen röst, ofta utan manus, i bildtexter, stories och svar på kommentarer. Därför är det i briefen som miljöpåståendena ska avgöras, och här är exakta formuleringar motiverade.
Vilka formuleringar ska briefen godkänna?
Ett eller två konkreta påståenden, utskrivna, som varumärket kan bevisa: miljönyttan, vilken del av produkten den gäller och eventuell märkning bakom. Kreatören berättar fritt, men ska inte göra påståendet bredare, till exempel så att ett faktum om förpackningen blir ”en hållbar produkt”.
Vilka ord ska briefen utesluta?
Allmänna ord utan erkänt underlag, klimatneutral som bygger på kompensation, egenhändigt gjorda märken och löften om framtiden utan en offentlig plan. Förklara varför, så att kreatören kan undvika dem även i livesänt innehåll.
Vem kontrollerar beläggen?
Varumärket, som ska kunna bevisa det intryck marknadsföringen ger. Ha underlaget klart innan kampanjen startar och granska varje utkast mot de godkända formuleringarna, även annonsversioner i betald spridning.
Vad ska en checklista för miljöpåståenden i briefen innehålla?
Godkända påståenden ordagrant, med vilken del av produkten varje påstående gäller.
Underlaget för varje påstående, till exempel certifikat, tester eller livscykeldata.
Bara märkningar från certifieringssystem eller myndigheter.
Inga allmänna påståenden utan erkänd utmärkt miljöprestanda.
Inga påståenden om klimatneutralitet som bygger på kompensation.
Inga lagkrav som framställs som fördelar.
Ett färdigt svar på frågor i kommentarer och livesändningar, så att ingen improviserar.
Granskning av varje utkast, bildtext och annonsversion före publicering.
Hur hanterar Collabri påståenden i brief och godkännande?
På Collabri ingår reklammarkering i varje kampanjbrief och varje granskning före publicering, och miljöpåståenden hör hemma i samma process. Vi arbetar med influencer marketing, samarbeten och reklam i sociala medier, från Instagram, YouTube och TikTok till whitelisting och rättigheter till material för mediemixen, så de godkända formuleringarna måste hålla hela vägen från brief till färdig annons.
Artikeln är allmän information och inte juridisk rådgivning. Stäm av specifika påståenden med en jurist eller den aktuella certifieringsorganisationen.
Sammanfattning
Miljöpåståenden ska vara konkreta, sanna och möjliga att styrka, med preciseringen direkt vid påståendet.
Allmänna påståenden, klimatpåståenden som bygger på kompensation och inofficiella märkningar är förbjudna under alla förhållanden.
Green Claims-direktivet antogs aldrig, och kommissionen planerar att dra tillbaka det.
Varumärket har huvudansvaret, så godkända formuleringar och belägg hör hemma i briefen.
Vanliga frågor
Får en kreatör kalla en produkt miljövänlig?
Bara om varumärket kan styrka erkänd utmärkt miljöprestanda som är relevant för påståendet, till exempel enligt EU-miljömärket. Använd annars ett konkret påstående som går att bevisa.
Får vi säga att en produkt är klimatneutral för att vi klimatkompenserar?
Nej. Sådana påståenden finns på EU:s svarta lista. Konsumentverket rekommenderar att i stället beskriva de faktiska åtgärderna.
Gäller Green Claims-direktivet?
Nej. Det antogs aldrig, och kommissionen listar det nu bland förslag som ska dras tillbaka.
Vem har ansvaret om en kreatör överdriver miljönyttan?
Varumärket har huvudansvaret enligt Konsumentverket, även för påståenden som kreatören gör på eget initiativ. Kreatören kan ha ett parallellt ansvar.
Läs också
Skönhetsinfluencers och influencer marketing för hudvård: guide för 2027
Black Friday med influencers: så använder varumärken kreatörer och kändisar under reaperioder
Influencer marketing i reglerade branscher 2027: alkohol, spel, kosttillskott och hälsopåståenden
Reklammarkering för influencers: så gör du rätt enligt svenska regler
Källor
Sveriges riksdag – Marknadsföringslag (2008:486) (2008): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/marknadsforingslag-2008486_sfs-2008-486/
Konsumentverket – Miljöpåståenden – regler för företag (2025): https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/miljopastaenden-regler-for-foretag/
Konsumentverket – Marknadsföringslagen – för företag (2025): https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/marknadsforingslagen-for-foretag/
Konsumentverket – Influencers reklaminlägg – regler för företag (2026): https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/influencers-reklaminlagg-regler-for-foretag/
European Union – Directive (EU) 2024/825 on empowering consumers for the green transition (2024): https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2024/825/oj
Sveriges riksdag – SOU 2025:124 Åtgärder för en mer hållbar konsumtion (2025): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/atgarder-for-en-mer-hallbar-konsumtion_hdb3124/html/
Regeringen – Åtgärder för en mer hållbar konsumtion, SOU 2025:124 (2026): https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2026/01/sou-2025124/
European Commission – 2027 Commission work programme, Annexes, COM(2026) 710 (2026): https://commission.europa.eu/document/download/9ad0afe2-f9a8-46e9-bd3b-74c2de496c48_en?filename=COM_2026_710_1_annexe_EN.pdf
European Parliament – Green Claims Directive: EP co-rapporteurs hold a press conference (2025): https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20250623IPR29094/green-claims-directive-ep-co-rapporteurs-hold-a-press-conference-at-15-15
Planerar ni en kampanj med ett hållbarhetsbudskap? Kontakta Collabri på info@collabri.se. Se gärna våra talanger och kundcase.
Artikeln är skriven med hjälp av AI och granskad av Collabri.