
Employer branding med kreatörer innebär att arbetsgivare använder kreatörer, kända profiler och de egna medarbetarna för att visa hur det är att jobba hos dem – i flödena där kandidaterna redan finns. Inför 2027 kombinerar de starkaste arbetsgivarvarumärkena äkta innehåll från riktiga människor med betald spridning, så att rätt kandidater ser det mer än en gång. Rätt gjort blir en ledig tjänst en berättelse värd att följa, inte en platsannons att scrolla förbi.
Den här artikeln handlar om rekrytering och arbetsgivarvarumärket. Annonsformaten på Linkedin i stort finns i vår guide om reklam på Linkedin med kreatörer, och långsiktiga ambassadörer för produkter i vår guide om ambassadörsprogram.
Vad är employer branding, och varför ta hjälp av kreatörer?
Employer branding är hur människor ser på er som arbetsplats: kulturen, kollegorna och varför någon ska välja just er. I dag formas mycket av den bilden i sociala medier, långt innan någon besöker karriärsidan.
Kreatörer och kända profiler ger räckvidd bland dem som inte följer företaget, och ett personligt och underhållande format som gör att man faktiskt vill se innehåll om en arbetsplats. Ett känt ansikte som tillbringar en dag på ett lager eller med ett utvecklingsteam kan öppna dörrar som en företagsfilm sällan öppnar. Medarbetarna står sedan för trovärdigheten: de är beviset på att berättelsen stämmer.
Vilka plattformar når vilka kandidater i Sverige?
Det beror på vem ni vill anställa. Enligt Internetstiftelsens Svenskarna och internet är svenskar födda på 00-talet flitiga användare av visuella plattformar: 91 procent har använt Youtube det senaste året, 89 procent Snapchat, 87 procent Instagram och 69 procent TikTok, och 53 procent använder TikTok varje dag. Bland gymnasieungdomar når TikTok 78 procent. För sommarjobb, traineeprogram och ingångsjobb är det här kanalerna där de unga kandidaterna finns.
Linkedin är den yrkesinriktade kanalen. I Sverige har 43 procent av de förvärvsarbetande använt Linkedin det senaste året, och bland tjänstemän är andelen 60 procent, jämfört med 18 procent bland dem med arbetaryrken. Användningen är högre i privat sektor (47 procent) än i offentlig sektor (35 procent). Bara 2 procent av svenskarna gör regelbundet egna inlägg på Linkedin, och bland tjänstemän är det 6 procent – så de som faktiskt skriver märks.
Instagram fungerar över åldrarna – 69 procent av dem som är födda på 90-talet använder appen dagligen – och Youtube passar längre format, som en dag på jobbet. För yrken där få använder Linkedin, till exempel många arbetaryrken, är de visuella plattformarna ofta en bättre väg.
Vilken roll spelar kreatörer, kända profiler och medarbetare?
Kända profiler: räckvidd och uppmärksamhet. Ett välkänt ansikte får folk att stanna upp och ger arbetsgivarvarumärket en personlighet, särskilt när ni behöver nå brett eller vill ändra bilden av en hel bransch.
Kreatörer: format och publik. Kreatörer vet hur man berättar i den egna kanalen och kan göra ett arbetsplatsbesök, en utmaning eller en provdag till innehåll som folk faktiskt tittar på.
Medarbetare: trovärdighet. När medarbetare delar sina egna erfarenheter – så kallad employee advocacy – syns verkligheten bakom budskapet, och kollegor är ofta de bästa ambassadörerna för roller som är svåra att förklara.
Chefer och experter: auktoritet. En chef som berättar vad teamet bygger, eller en specialist som beskriver arbetet, lockar erfarna kandidater, inte minst på Linkedin.
De starkaste kampanjerna kombinerar alla fyra: det kända ansiktet öppnar dörren, kreatörerna gör det sevärt och medarbetarna gör det trovärdigt.
Organiskt eller betalt – hur når innehållet rätt kandidater?
Båda behövs. Med ett stort namn eller en stark kreatör kan ett organiskt inlägg nå långt av egen kraft, och en medarbetares ärliga inlägg kan sprida sig i hens nätverk. Men den organiska räckvidden är oförutsägbar, och de ni helst vill anställa följer sällan er. Betald spridning tar det bästa innehållet längre och djupare in i målgruppen – rätt ålder, region, yrkesroll eller kompetens – flera gånger och hela vägen till platsannonsen. Plattformarna har format för just det:
Thought Leader Ads på Linkedin: enligt Linkedin kan företag sponsra inlägg från anställda, branschexperter, kunder och kreatörer. Personen som skrivit inlägget får en förfrågan och kan godkänna eller neka den.
Partnerskapsannonser hos Meta: annonser på Facebook och Instagram som körs från en kreatörs eller partners konto, så att kreatörens egen röst blir en del av annonsen.
Spark Ads på TikTok: organiska inlägg från det egna kontot – eller, med deras godkännande, från kreatörer – körs som annonser. Enligt TikTok tillfaller visningar, gillningar och följare under kampanjen originalinlägget.
Karriärsidor på Linkedin: en plats för kulturinnehåll, bilder och filmer med medarbetare och lediga tjänster. Enligt Linkedins egna siffror får företag med en karriärsida åtta gånger fler ansökningar än de utan – plattformens egen uppgift, så testa mot era egna resultat.
Modellen som fungerar: publicera organiskt, se vilka inlägg som träffar kandidaterna och lägg mediebudgeten bakom vinnarna. Kom överens i förväg om vilka inlägg som får förstärkas, på vilka plattformar och hur länge.
Vilka regler gäller för employer branding med kreatörer?
Konsumentverkets vägledning om influencers handlar om företags marknadsföring av sina produkter och sin verksamhet och tar inte upp rekryteringsinnehåll specifikt. Principerna är ändå en bra utgångspunkt: dold reklam är förbjuden, företaget som anlitar en influencer har huvudansvaret, och mottagaren ska förstå att ett inlägg är betalt redan vid en flyktig kontakt.
ICC:s regler gäller kommunikation vars huvudsakliga syfte är att främja avsättningen av produkter eller påverka konsumenters beteenden, och koden påpekar att det primära syftet kan behöva fastställas. Eftersom arbetsgivarinnehåll ofta också bygger företagets varumärke är det säkraste att tydligt reklammarkera betalda samarbeten. Lagen (1978:800) om namn och bild i reklam förbjuder näringsidkare att använda någons namn eller bild i marknadsföring utan samtycke – skaffa därför skriftligt samtycke från alla medarbetare och talanger som medverkar, och avtala var och hur länge innehållet får användas och förstärkas.
Hur arbetar Collabri med kreatörer och betald spridning?
Collabri är en influencer- och talangbyrå i Stockholm som arbetar i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Vi sköter hela kedjan – strategi, talanger, avtal och rättigheter, produktion, whitelisting och betald spridning samt rapport – och samma kedja gäller när målgruppen är kandidater i stället för kunder. Vi kan hjälpa arbetsgivare att välja rätt ansikten, avtala rättigheter och perioder för sponsring, producera innehåll som låter som riktiga människor och planera mediet så att de bästa inläggen når de kandidater ni vill ha.
Sammanfattning
Employer branding med kreatörer kombinerar räckvidd från kända ansikten, format från kreatörer och trovärdighet från medarbetare.
Unga kandidater finns på Youtube, Snapchat, Instagram och TikTok; 60 procent av tjänstemännen använde Linkedin det senaste året.
Organiska inlägg med stora namn kan nå långt; betald spridning tar det bästa innehållet djupare in i målgruppen.
Thought Leader Ads, partnerskapsannonser och Spark Ads gör personers inlägg till annonser – med deras godkännande.
Reklammarkera betalda samarbeten tydligt och skaffa skriftligt samtycke från alla som medverkar.
Vanliga frågor
Är employer branding samma sak som rekryteringsannonsering?
Nej. Rekryteringsannonsering marknadsför en specifik tjänst, medan employer branding bygger den långsiktiga bilden av er som arbetsplats. I praktiken samverkar de: arbetsgivarvarumärket skapar intresset och platsannonsen omvandlar det till ansökningar.
Kan vi sponsra våra medarbetares inlägg på Linkedin?
Ja. Med Thought Leader Ads kan företag sponsra inlägg från anställda, men också från experter, kunder och kreatörer, förutsatt att den som skrivit inlägget godkänner förfrågan.
Vilken plattform är bäst för att nå unga talanger?
I Sverige använder de som är födda på 00-talet framför allt Youtube, Snapchat, Instagram och TikTok. Välj utifrån roll och format, och planera för innehåll som kan köras på flera plattformar.
Vill ni ha hjälp att locka talanger med kreatörer, kända profiler och betald spridning? Kontakta Collabri på info@collabri.se. Se gärna våra talanger och kundcase.
Läs också
LinkedIn-annonsering med kreatörer: Thought Leader Ads, format och kostnader för B2B
Annonsera i sociala medier: plattformar, målgrupper och kreatörsinnehåll inför 2027
Reklam på TikTok: Spark Ads, annonsformat och kreatörsinnehåll inför 2027
Källor
Internetstiftelsen – Svenskarna och internet 2025: Sociala medier (2025): https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2025/sociala-medier/
LinkedIn Marketing Solutions – Thought Leader Ads: https://business.linkedin.com/advertise/ads/sponsored-content/thought-leader-ads
LinkedIn Talent Solutions – Career Pages: https://business.linkedin.com/talent-solutions/company-career-pages
Meta for Developers – Partnership Ads API: https://developers.facebook.com/documentation/ads-commerce/marketing-api/ad-creative/partnership-ads
TikTok for Business – Spark Ads (Help Center): https://ads.tiktok.com/help/article/spark-ads
Konsumentverket – Influencers reklaminlägg – regler för företag: https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/influencers-reklaminlagg-regler-for-foretag/
ICC Sverige – ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation (2024): https://iccwbo.org/wp-content/uploads/sites/3/2024/11/ICC_2024_MarketingCode_Swedish.pdf
Riksdagen – Lag (1978:800) om namn och bild i reklam: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1978800-om-namn-och-bild-i-reklam_sfs-1978-800/
Artikeln är skriven med hjälp av AI och granskad av Collabri.