
Den här ordlistan för influencer marketing förklarar 40 begrepp som varumärken möter när de samarbetar med kändisar, kreatörer och betald social i Sverige: samarbetsformer, rättigheter och avtal, nyckeltal, svenska reklamregler samt plattformar och format där innehållet visas. Varje begrepp får en kort och enkel definition, så att alla kan använda samma ord i briefer, avtal och rapporter inför 2027.
Begreppen är grupperade efter ämne. Collabri har fördjupande guider om whitelisting, användningsrätter, UGC och reklammarkering.
Vilka typer av influencersamarbeten finns?
Kändissamarbete (celebrity endorsement) – en känd person ger ett varumärke sitt namn, ansikte och sin trovärdighet, i sociala medier, reklamfilm eller utomhusreklam.
Ambassadör – en person som representerar ett varumärke under längre tid och i flera sammanhang: inlägg, kampanjer, event, lanseringar och ibland produktutveckling.
Seeding – att skicka produkter, prover eller upplevelser till en utvald lista kreatörer, ofta inför en lansering och oftast utan krav på inlägg.
Gifting – att ge en kreatör en produkt gratis. Gifting och seeding används ofta som synonymer; seeding brukar betyda ett planerat utskick till många mottagare samtidigt.
Affiliate – en modell där kreatören får provision på försäljning som spåras via en unik länk.
Rabattkod – en unik kod, ofta kreatörens namn plus en siffra, som ger följarna rabatt och låter varumärket koppla varje order till rätt kreatör.
UGC (användargenererat innehåll) – innehåll som människor har gjort, inte varumärket. I reklam menas oftast beställd UGC: kreatörer som får betalt för att filma vardagsnära material som varumärket kör i egna kanaler och annonser.
Whitelisting / kreatörslicens – kreatören ger varumärket tillåtelse att köra annonser med kreatörens innehåll, namn och konto, så att annonsen ser ut att komma från kreatören. Kreatörslicensen är den avtalade rätten bakom.
Partnerannonser (partnership ads) – Metas format för whitelisting på Instagram och Facebook. Annonsen visar kreatörens namn i sidhuvudet, medan varumärket styr budget, målgrupp och mål.
Spark Ads – TikToks annonsformat som sprider organiska inlägg, varumärkets egna eller en kreatörs med tillstånd. Enligt TikTok räknas visningar, gilla-markeringar, kommentarer, delningar och följare under spridningen till originalinlägget.
Samskapande (co-creation) – profilen är med och formar design, namn eller idé bakom en produkt eller kollektion, så att samarbetet blir en lansering med en egen berättelse.
Vilka rättigheter och avtalsbegrepp är viktigast?
Användningsrätt – varumärkets avtalade rätt att använda en kreatörs bilder, filmer och person: var, hur, hur länge och på vilka marknader. Enligt upphovsrättslagen har kreatören upphovsrätten, så varumärket får bara det som avtalet ger.
Licensperiod – den tid varumärket får använda materialet, till exempel i betald spridning. När den löper ut ska användningen upphöra om den inte förlängs, så kom överens om priset för förlängning i förväg.
Exklusivitet – kreatören avstår från att samarbeta med konkurrenter under en viss tid. Avgränsa kategorier, kanaler och datum tydligt; bredare exklusivitet kostar oftast mer.
Buyout – en engångsersättning för breda rättigheter i många kanaler, under lång tid eller på flera marknader. Det ger frihet men är sällan billigast; en välavgränsad licens ger ofta mer för pengarna.
Granskningsrundor – det avtalade antalet återkopplingsrundor före publicering, med fasta svarstider.
Brief – den skriftliga beskrivningen av mål, målgrupp, budskap, leveranser, vad som gäller och inte gäller, och krav på reklammarkering.
Uppförandeklausul (morals clause) – en avtalspunkt om vad som händer om någon part allvarligt skadar den andras anseende. Gör den ömsesidig, eftersom även kreatören har ett namn att skydda.
Vilka nyckeltal bör varumärken kunna?
Räckvidd – antalet unika personer som sett innehållet minst en gång.
Visningar (impressions) – det totala antalet gånger innehållet visats, inklusive upprepade visningar för samma person. Visningar delat med räckvidd ger frekvensen.
Engagemangsgrad – interaktioner (gilla-markeringar, kommentarer, delningar, sparningar) delat med räckvidd, visningar eller följare. Ange alltid vad ni delar med, annars blir jämförelser mellan kreatörer missvisande.
CPM – kostnad per tusen visningar.
CPV – kostnad per videovisning. Kontrollera hur varje plattform definierar en visning innan ni jämför, eftersom gränserna skiljer sig.
CPA – kostnad per konvertering: vad ett köp, en registrering eller en annan önskad handling kostar.
EMV (earned media value) – en uppskattning av vad uppmärksamheten skulle ha kostat som köpt media. Använd med försiktighet: det finns ingen gemensam standard, metoderna skiljer sig mellan verktyg och EMV säger inget om försäljning eller varumärkeseffekt.
Brand lift – en studie som jämför en exponerad grupp med en kontrollgrupp och mäter effekten på annonsminne, kännedom eller köpintention.
Conversion lift – samma metod, men för köp, registreringar eller appinstallationer.
Inkrementalitet – den del av resultatet som inte hade uppstått utan kampanjen, mätt med kontrollgrupper, holdout-tester eller marketing mix modelling i stället för sista klicket.
Vilka regler gäller i Sverige?
Reklammarkering – märkningen som visar att innehållet är reklam, till exempel ”reklam” eller ”annons” i början av inlägget. Konsumentverket säger att mottagaren ska förstå att ett inlägg är betalt redan vid en flyktig kontakt.
Dold reklam – marknadsföring som döljer sitt kommersiella syfte. Den är förbjuden, och ICC:s regler säger att reklam inte får framställas som personliga inlägg, användargenererat innehåll eller oberoende recensioner.
Konsumentverket – myndigheten som utövar tillsyn över att företag följer marknadsföringslagen. Enligt Konsumentverket har företaget som anlitar en kreatör huvudansvaret, och betalningen kan vara pengar eller varor.
Marknadsföringslagen – 9 § säger att all marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är marknadsföring, och vem som ansvarar för den.
Marknadsstörningsavgift – sanktionen vid allvarliga överträdelser av marknadsföringslagen: lägst 10 000 kronor och högst fyra procent av näringsidkarens omsättning.
ICC:s regler – branschens internationella egenåtgärdsregler för marknadsföring. Artikel 7 kräver att marknadsföring är lätt att identifiera, och artikel 18 tar upp influencerkommunikation.
Lagen om namn och bild i reklam – förbjuder att någon annans namn eller bild används i marknadsföring utan samtycke. Överträdelser kan ge böter och skyldighet att betala skäligt vederlag – avgörande när ni samarbetar med kända ansikten.
Vilka plattformar och format dyker upp oftast?
Reels – Instagrams stående kortvideoformat och huvudformatet för kreatörsinnehåll och partnerannonser på Instagram.
Stories – helskärmsinlägg på Instagram. Enligt Instagram försvinner de efter 24 timmar om de inte sparas som höjdpunkter.
Shorts – YouTubes stående kortvideoformat, som ofta matas med samma produktion som Reels och TikTok om avtalet tillåter det.
Spark-kod (TikTok) – auktoriseringskoden som kreatören skapar för en video så att varumärket kan köra den som Spark Ad. Auktoriseringens längd kan anpassas efter kampanjen.
Snapchat – en plattform byggd kring chatt och Stories, med format som Snap Ads, Story Ads, Collection Ads och AR-linser.
Hur använder Collabri begreppen i praktiken?
I riktiga kampanjer hänger begreppen ihop. I den svenska lanseringen av Fazer Domino kombinerade Collabri kreatörer på TikTok och Instagram med en betald strategi från start, och kampanjen nådde över 3,5 miljoner visningar och 14 000 interaktioner. För Protein.com optimeras innehållet för både organisk och betald spridning, och de bästa samarbetena blir långsiktiga ambassadörskap. Betald spridning tar det bästa innehållet längre och djupare in i målgruppen, så användningsrätten hör hemma redan i den första briefen.
Sammanfattning
Seeding och gifting skapar uppmärksamhet; ambassadörskap och samskapande bygger förtroende över tid.
Whitelisting, partnerannonser och Spark Ads lägger mediebudget bakom kreatörsinnehåll – avtalet avgör vad som är tillåtet.
Användningsrätt, licensperiod, exklusivitet och buyout styr det mesta av priset för ett samarbete.
Mät räckvidd och brand lift för kännedom, CPA och inkrementalitet för försäljning, och använd EMV med försiktighet.
I Sverige ska reklam gå att känna igen direkt, och det krävs samtycke för att använda någons namn eller bild.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan whitelisting och partnerannonser?
Whitelisting är samlingsnamnet för att annonsera genom eller tillsammans med en kreatörs konto. Partnerannonser är Metas format för det på Instagram och Facebook; Spark Ads är TikToks.
Är EMV ett pålitligt nyckeltal?
Bara som en grov fingervisning. Det finns ingen gemensam standard för hur det räknas, så jämför bara EMV inom samma verktyg och kombinera det med räckvidd, brand lift eller försäljning.
Måste en gåva reklammarkeras i Sverige?
I de flesta fall, ja. Konsumentverket säger att betalning kan bestå av varor, så ett inlägg om en produkt kreatören fått bör tydligt markeras som reklam.
Vem ansvarar för reklammarkeringen – varumärket eller kreatören?
Enligt Konsumentverket har företaget som anlitar kreatören huvudansvaret, men kreatörer och byråer kan också bli ansvariga.
Vill ni ha hjälp att planera samarbeten med kändisar och kreatörer, med tydliga rättigheter och nyckeltal? Kontakta Collabri på info@collabri.se. Se gärna våra talanger och kundcase.
Läs också
Användningsrätter för influencerinnehåll: organiskt, betalt, whitelisting och friköp
Influenceravtal: rättigheter, exklusivitet och användning förklarat
Vad är UGC? Betydelse, typer och exempel i marknadsföring 2027
Källor
Konsumentverket – Influencers reklaminlägg – regler för företag (2026): https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/influencers-reklaminlagg-regler-for-foretag/
Konsumentverket – Om Konsumentverket (2026): https://www.konsumentverket.se/om-konsumentverket/
Sveriges riksdag – Marknadsföringslag (2008:486) (2008): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/marknadsforingslag-2008486_sfs-2008-486/
Sveriges riksdag – Lag (1978:800) om namn och bild i reklam (1978): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1978800-om-namn-och-bild-i-reklam_sfs-1978-800/
Sveriges riksdag – Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729/
ICC – ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation (2024): https://iccwbo.org/wp-content/uploads/sites/3/2024/11/ICC_2024_MarketingCode_Swedish.pdf
TikTok for Business – Spark Ads (Help Center): https://ads.tiktok.com/help/article/spark-ads
Instagram Help Center – How to create a partnership ad: https://help.instagram.com/1168446653551639
Instagram Help Center – When does my Instagram story disappear?: https://help.instagram.com/1729008150678239
Artikeln är skriven med hjälp av AI och granskad av Collabri.