
UGC (user-generated content, användargenererat innehåll) är innehåll om ett varumärke eller en produkt som vanliga människor har gjort, inte varumärket självt – recensioner, inlägg i sociala medier, bilder och videor. I marknadsföring har begreppet i dag två betydelser: organiskt innehåll som kunder delar på eget initiativ, och beställd UGC som en UGC-kreatör får betalt för att göra i samma vardagliga stil, för varumärkets egna kanaler och annonser. Inför 2027 används båda i betald social, på produktsidor och i resten av mediamixen.
Det här är vår grundguide: vad begreppet betyder, vilka typer som finns och hur varumärken använder dem. Det praktiska finns i våra guider UGC-kreatörer, UGC i Sverige, UGC eller influencer marketing, användningsrätter för influencerinnehåll och kreatörsinnehåll utan inlägg.
Vad står UGC för?
UGC står för user-generated content, på svenska användargenererat innehåll. Den amerikanska branschorganisationen IAB definierar det som innehåll som skapas av enskilda användare eller jämlikar och som kan skapa engagemang eller få igång samtal. IAB påpekar att personen bakom kan vara obetald eller få ersättning – och just där skiljer sig dagens två betydelser åt.
Vilka är de två betydelserna av UGC i marknadsföring?
Vad är organisk UGC från kunder?
Det är den ursprungliga betydelsen: en kund lägger upp en uppackning på TikTok, skriver en produktrecension, taggar varumärket i en bild på Instagram eller svarar på en fråga i ett forum. Ingen har bett om det och ingen har betalat. Värdet ligger i trovärdigheten. Haken: varumärket äger inte innehållet, och för att återanvända det behövs tillstånd.
Vad är beställd UGC från kreatörer?
Det är vad de flesta marknadsförare menar med UGC i dag: ett varumärke betalar en UGC-kreatör för att filma innehåll som ser ut och känns som kundinnehåll – handhållet, stående, prat direkt i kameran – och som levereras till varumärket i stället för att publiceras för en publik. Kreatören behöver inga följare. Varumärket köper materialet och en licens att använda det, oftast i annonser. Beställd UGC är reklam, så det är varumärket som talar, även när det ser ut som en kund.
Hur skiljer sig UGC från influencerinlägg och varumärkets eget innehåll?
Varumärkets eget innehåll görs av varumärket eller dess produktionsbolag och ser ut därefter. Ett influencerinlägg publiceras i kreatörens egen kanal, så varumärket får räckvidd och kreatörens relation till sin publik. UGC hamnar mittemellan: det har kreatörsinnehållets vardagliga känsla, men varumärket styr var det visas. Kort sagt är influencer marketing innehåll plus spridning, medan UGC bara är innehåll. Jämförelsen gör vi på djupet i UGC eller influencer marketing.
Vilka UGC-format är vanligast?
Formaten avgörs av vilket jobb innehållet gör i köpresan, inte av plattformen:
Omdöme (testimonial): en person berättar varför hen valde produkten och vad som blev bättre. Passar för retargeting och produktsidor.
Uppackning (unboxing): första intrycket av förpackning, innehåll och känsla. Passar vid lanseringar.
Instruktion (how-to): produkten används steg för steg. Sänker tröskeln till köp och minskar antalet frågor, till exempel för hudvård, köksprylar och teknik.
Före/efter: en synlig förändring över tid. Starkt men riskabelt – varje resultat som visas måste vara verkligt och gå att belägga, och påståenden om hälsa och skönhet granskas extra hårt.
Hook-varianter: samma video med flera olika första sekunder – en fråga, ett kaxigt påstående, ett problem. De finns för att betald spridning ska kunna testa vilken inledning som får folk att sluta scrolla.
Var använder varumärken UGC?
Betald social: den vanligaste användningen – annonser på Instagram, Facebook, TikTok, Snapchat och YouTube Shorts, där vardagsnära video smälter in i flödet.
Produktsidor: kundbilder, recensioner och korta demoklipp intill köpknappen.
E-handel och marknadsplatser: produktlistningar, köpbara flöden och retail media hos återförsäljarnas egna sajter.
Nyhetsbrev: en riktig person som använder produkten i utskick eller påminnelser om övergivna varukorgar.
Utomhusreklam och butik: skärmar i butik och digitala skyltar, om materialet är filmat i rätt format och kvalitet.
I CreatorIQ:s enkät bland 100 marknadschefer i USA och Storbritannien stod kreatörsinnehåll i snitt för 44 procent av varumärkenas annonsmaterial i betalda medier, och alla återanvände det i andra kanaler – oftast i betald social och digital annonsering (65 procent), på webbplatser och landningssidor (56 procent) och i handels- och e-handelsplaceringar (47 procent). IAB påpekar att UGC även kan användas i digitala kampanjer, print, tv och utomhusreklam.
Vilka rättigheter behöver ni för att använda UGC?
Två lagar täcker det mesta i Sverige. Enligt upphovsrättslagen har den som tagit en bild eller filmat en video upphovsrätten, och den kan överlåtas helt eller delvis – en kunds inlägg är alltså inte fritt att använda bara för att ni är taggade. Enligt lagen om namn och bild i reklam krävs samtycke för att använda någons namn eller bild i marknadsföring. För organisk UGC: be kunden om skriftligt tillstånd innan ni återanvänder materialet. För beställd UGC: licensen i avtalet avgör var, hur länge och i vilka kanaler ni får köra det. I CreatorIQ:s undersökning såg 54 procent av marknadscheferna det som ett hinder att säkra användningsrätter. Detaljerna finns i vår guide om användningsrätter.
Hur ska UGC reklammärkas i Sverige?
Enligt Konsumentverket omfattas företagets egna inlägg om sina produkter i sociala medier i regel av marknadsföringslagen, liksom inlägg som företaget betalar andra för – och betalningen kan vara pengar eller varor, till exempel gratis produkter. När en kreatör publicerar betalt innehåll ska det gå att förstå redan vid en flyktig kontakt att det är reklam, och företaget som anlitat kreatören har huvudansvaret. ICC:s regler lägger till att reklam inte får framställas som användargenererat innehåll eller konsumentomdömen, och att kundinnehåll som återanvänds i marknadsförarens egen kommunikation blir dennes ansvar. Sedan den 28 maj 2022 står falska konsumentrecensioner på marknadsföringslagens svarta lista – beställd UGC hör alltså hemma i annonser med varumärket som tydlig avsändare, aldrig bland recensionerna.
Hur passar UGC ihop med kändisar och kreatörer?
Olika innehåll gör olika jobb. Kända ansikten och kreatörer med egen publik ger räckvidd, uppmärksamhet och förtroende; UGC står för volymen och testvarianterna som betald spridning behöver för att fortsätta leverera. Organiska inlägg med stora namn fungerar bra, och betald spridning tar innehållet längre och djupare in i målgruppen. I Coca-Cola Loves Tacos gjorde Collabri en 360°-aktivering med tre kändisduos – bland andra Pernilla Wahlgren och Sofia Wistam – som nådde över 4,5 miljoner visningar och 6 300 interaktioner. För Protein.com optimerades innehållet för både organisk och betald spridning, och de bästa samarbetena blev långsiktiga ambassadörskap. Collabri är en influencer- och talangbyrå i Stockholm som sköter hela kedjan i Norden, från talanger och rättigheter till whitelisting och betald spridning.
Sammanfattning
UGC står för user-generated content: innehåll som människor gör, inte varumärket.
Begreppet har två betydelser: organiskt kundinnehåll och beställd UGC från kreatörer för varumärkets egna kanaler och annonser.
Vanliga format är omdömen, uppackningar, instruktioner, före/efter och hook-varianter.
Varumärken använder UGC i betald social, på produktsidor, i e-handel, nyhetsbrev och utomhusreklam – med tillstånd eller licens för varje användning.
I Sverige är betald UGC reklam: varumärket ska vara tydlig avsändare och innehållet får aldrig utge sig för att vara en recension.
Vanliga frågor
Vad betyder UGC?
UGC betyder user-generated content, användargenererat innehåll: recensioner, inlägg, bilder och videor som kunder eller kreatörer gjort i stället för varumärket. I reklam syftar det oftast på beställt innehåll i en vardaglig, kundlik stil.
Är UGC samma sak som influencer marketing?
Nej. Influencerinnehåll publiceras för kreatörens publik, medan UGC levereras till varumärket, som bestämmer var det visas – oftast som annonser.
Får vi lägga upp en kunds bild eller video?
Bara med tillstånd. Kunden har upphovsrätten, och att visa en person i marknadsföring kräver samtycke enligt svensk lag.
Behöver en UGC-kreatör följare?
Nej. En UGC-kreatör får betalt för innehållet och rätten att använda det, inte för räckvidd, så vanan framför kameran och kvaliteten väger tyngre än antalet följare.
Vill ni ha hjälp att planera UGC tillsammans med kändisar och kreatörer? Kontakta Collabri på info@collabri.se. Se gärna våra talanger och kundcase.
Läs också
UGC-kreatörer inför 2027: vad de gör och hur du jobbar med dem
UGC eller influencer marketing? Skillnaden och när du ska välja vad
Källor
IAB – Defining User-Generated Content in Today’s Digital Landscape (2017): https://www.iab.com/wp-content/uploads/2017/04/IAB_Digital_Simplified_UGC_Final1.pdf
CreatorIQ – Creator Content Now Powers 44% of Paid Media Creative (2026): https://www.creatoriq.com/press/releases/creator-powered-funnel-report-2026
Konsumentverket – Influencers reklaminlägg – regler för företag (2026): https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/influencers-reklaminlagg-regler-for-foretag/
ICC – ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation (2024): https://iccwbo.org/wp-content/uploads/sites/3/2024/11/ICC_2024_MarketingCode_Swedish.pdf
Företagarna – Marknadsföringslagens svarta lista utökas (2022): https://www.foretagarna.se/nyheter/riks/2022/maj/marknadsforingslagen-svarta-lista-utokas/
Sveriges riksdag – Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729/
Sveriges riksdag – Lag (1978:800) om namn och bild i reklam (1978): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1978800-om-namn-och-bild-i-reklam_sfs-1978-800/
Artikeln är skriven med hjälp av AI och granskad av Collabri.