Influencer marketing i Norge, Danmark och Finland: plattformar, regler och kampanjplanering inför 2027

Influencer marketing i Norge, Danmark och Finland fungerar i grunden som i Sverige, men vilka plattformar folk använder varje dag, reglerna för reklammärkning och vilka ansikten publiken litar på skiljer sig mellan länderna. En nordisk kampanj behöver därför en gemensam idé och ett lokalt genomförande: lokala kreatörer där det spelar roll, märkning på det lokala språket och media planerad per marknad. Inför 2027 undviker de varumärken som ser Norden som fyra marknader med en strategi de vanligaste och dyraste misstagen.

Hur skiljer sig vanorna i sociala medier mellan de nordiska länderna?

Varje land mäter användningen av sociala medier på sitt eget sätt, så siffrorna går inte att jämföra rakt av. Men den nationella statistiken visar tydliga mönster:

Norge: enligt Statistisk sentralbyrå (SSB) använde 82 procent av befolkningen sociala medier en genomsnittlig dag under 2025. Facebook användes av 63 procent, Snapchat av 58, Instagram av 46, Youtube av 34, TikTok av 25 och LinkedIn av 8 procent en genomsnittlig dag. Bland 13–16-åringar använde 83 procent Snapchat och 75 procent TikTok dagligen.
Danmark: enligt Danmarks Statistik använde 91 procent av 16–74-åringarna sociala medier under första halvåret 2023. Facebook användes av 84 procent, Instagram av 56, Snapchat av 45, LinkedIn av 33 och TikTok av 19 procent. Samtliga 16–19-åringar hade en profil på minst en tjänst.
Finland: enligt Statistikcentralen använde 64 procent av 16–89-åringarna sociala nätverkstjänster dagligen eller nästan dagligen under 2025 – 94 procent bland 16–24-åringar men 37 procent bland 65–74-åringar. Den tabellen delar inte upp användningen per plattform.
Sverige som jämförelse: enligt Internetstiftelsen använde 49 procent av svenskarna Facebook dagligen under 2025, 47 procent Instagram, 31 procent Youtube, 25 procent Snapchat och 14 procent TikTok.

Vad det betyder för varumärken: Facebook och Instagram är breda kanaler för vuxna i Norge, Danmark och Sverige, där det finns siffror per plattform. Snapchat är en massmarknadsplattform i Norge – 58 procent av norrmännen använder den en genomsnittlig dag – vilket gör Snapchat-annonser och kreatörer som är starka på Snapchat mer relevanta där. Och bland unga norrmän används Snapchat och TikTok dagligen av en stor majoritet. Använd plattformarnas egna målgruppsverktyg för att kontrollera räckvidden per land innan ni bestämmer hur mediebudgeten ska fördelas.

Vilka regler för reklammärkning gäller i Norge?

Forbrukertilsynet, den norska konsumentmyndigheten, slår fast att dold reklam är förbjuden och att en konsument aldrig ska behöva leta eller scrolla för att upptäcka att ett inlägg är reklam. Märkningen ska komma först, och Forbrukertilsynet rekommenderar orden reklame eller annonse. Myndigheten anser inte att Instagrams märkning för betalt partnerskap är tydlig nog på egen hand och rekommenderar att reklame eller annonse läggs till. Varje bild i en serie stories ska märkas, och på TikTok och Reels kan själva videon behöva märkas. Annonsören har huvudansvaret och ska instruera och följa upp sina influencers, och Forbrukertilsynet avråder från att använda influencers under 18 år.

Norge har dessutom en regel som många internationella varumärken missar: sedan den 1 juli 2022 ska reklam där en kropps form, storlek eller hud har ändrats genom retuschering eller annan manipulation ha en standardiserad märkning med ordet REKLAME. Märket ska täcka omkring 7 procent av bilden och sitta i det övre vänstra hörnet, och kravet gäller även influencers betalda innehåll – också små ändringar, som en bortretuscherad finne.

Vilka regler för reklammärkning gäller i Danmark?

Danska Forbrugerombudsmanden rekommenderar att man skriver reklame for [varumärke] eller annonce for [varumärke] som de första orden i varje inlägg. Varje inlägg och varje story ska märkas för sig, och innehåll utan text behöver märkningen direkt i bilden eller videon. Taggar, hashtaggar, en märkning i slutet av texten eller formuleringar som i samarbejde med eller sponsoreret af räcker inte, och plattformarnas egna märkningar, som Instagrams betalda partnerskap, uppfyller ofta inte kravet på egen hand. Gåvor räknas som reklam, även när kreatören bara ombetts testa produkten. En influencer som driver sin profil som företag har ett självständigt ansvar för sin marknadsföring, och även varumärket eller en byrå kan hållas ansvariga. Inlägg på danska behöver en dansk märkning.

Vilka regler för reklammärkning gäller i Finland?

Finlands konsumentombudsman, som är en del av Konkurrens- och konsumentverket (KKV), publicerade sina riktlinjer för influencer marketing i januari 2025 och uppdaterade dem i november 2025. Den rekommenderade märkningen är Mainos [varumärke] eller Kaupallinen yhteistyö [varumärke], placerad allra först i texten så att den syns utan att man behöver trycka på visa mer. Produkter som kreatören fått kan märkas Mainos / Saatu [varumärke]. Varje kommersiellt inlägg och varje bild i en story ska märkas, och plattformens verktyg för betalt partnerskap räcker inte ensamt – KKV rekommenderar att det används som komplement till den egna märkningen. Ord som varumärkesambassadör gör inte på egen hand det kommersiella syftet tydligt. Konsumentombudsmannen kan ingripa mot både influencern och företaget som beställt marknadsföringen.

Vad har de nordiska reglerna gemensamt?

Principen är densamma överallt: reklam ska gå att känna igen som reklam vid första anblick. I Sverige betonar Konsumentverket på samma sätt att företaget som anlitat influencern har huvudansvaret och inte kan avtala bort det. I praktiken ger det fyra tumregler för en nordisk kampanj:

Lägg märkningen först, på det lokala språket: reklame eller annonse i Norge, reklame for eller annonce for i Danmark, Mainos i Finland och reklam eller annons i Sverige.
Använd plattformens verktyg för betalt partnerskap, men lita aldrig enbart på det.
Märk varje inlägg och varje bild i en story, även förstärkta inlägg.
Kontrollera bilderna för retusch innan de publiceras i Norge.

Lokala ansikten eller ett nordiskt ansikte?

Båda kan fungera. Ett nordiskt ansikte – en person som verkligen är känd över gränserna – ger ett enhetligt budskap och en enda produktion, och passar lanseringar och stora kampanjtillfällen. Lokala ansikten tar med sig språket, humorn och förtroendet på varje marknad. Många varumärken kombinerar: ett bärande namn som håller ihop regionen och lokala kreatörer i varje land.

Oavsett val gäller skillnaden mellan organiskt och betalt. Ett stort namn kan nå långt organiskt på sin hemmamarknad, men sällan i grannländerna. Betald spridning – whitelisting och partnerskapsannonser riktade per land – är det som tar innehållet längre och djupare in i målgruppen på varje marknad.

Hur samordnar man en nordisk kampanj?

En brief, lokal anpassning: en gemensam idé och ett huvudbudskap, med utrymme för varje kreatör att säga det på sitt sätt och sitt språk.
Rättigheter per marknad: avtala kanaler, länder, period och whitelisting för varje kreatör, så att innehåll från ett land kan användas i ett annat.
Märkning per land: skriv in rätt formulering i varje kreatörs brief och avtal.
Media per marknad: separata budgetar och målgruppsinställningar för Norge, Danmark, Finland och Sverige, med plattformsmixen anpassad efter lokala vanor.
Lokala kalendrar: kontrollera helgdagar och skollov i varje land innan ni bestämmer publiceringsdatum.

Hur arbetar Collabri med nordiska kampanjer?

Collabri arbetar i Sverige, Norge, Danmark och Finland och sköter hela kedjan: strategi, talanger, avtal och rättigheter, produktion, whitelisting och betald spridning samt rapport. I nordiska kampanjer avtalar vi rättigheter per marknad från start, skriver in rätt märkning för varje land i brieferna och planerar den betalda spridningen per land – så att en idé kan fungera på fyra marknader.

Sammanfattning

Plattformsanvändningen skiljer sig: 58 procent av norrmännen använder Snapchat en genomsnittlig dag, medan Facebook fortsatt når brett bland vuxna.
Norge, Danmark och Finland vill alla ha märkningen först, på det lokala språket, i varje inlägg.
Plattformarnas märkning för betalt partnerskap räcker inte ensam i något av de tre länderna.
Norge kräver en standardiserad märkning av retuscherad reklam, även i influencerinnehåll.
Kombinera en gemensam idé med lokala ansikten, rättigheter per marknad och betald spridning per land.

Vanliga frågor

Kan vi använda samma reklammärkning i hela Norden?

Nej. Principen är densamma, men formuleringen ska vara på inläggets språk: reklame eller annonse i Norge, reklame for eller annonce for i Danmark, Mainos i Finland och reklam eller annons i Sverige.

Räcker Instagrams märkning för betalt partnerskap?

Inte ensam, enligt konsumentmyndigheterna i Norge, Danmark och Finland. Använd den, och lägg till en egen tydlig märkning i början av inlägget.

Vilka plattformar ska vi prioritera i Norge?

Enligt SSB är Facebook och Snapchat de mest använda plattformarna en genomsnittlig dag i Norge, följda av Instagram. Bland unga används Snapchat och TikTok dagligen av en stor majoritet av 13–16-åringarna.

Vill ni ha hjälp att planera en influencerkampanj i Norge, Danmark och Finland? Kontakta Collabri på info@collabri.se. Se gärna våra talanger och kundcase.

Läs också

Källor

Statistisk sentralbyrå (SSB) – Dette er de mest populære sosiale mediene (2026): https://www.ssb.no/kultur-og-fritid/tids-og-mediebruk/statistikk/norsk-mediebarometer/artikler/dette-er-de-mest-populaere-sosiale-mediene
Statistisk sentralbyrå (SSB) – Norsk mediebarometer 2025 (2026): https://www.ssb.no/kultur-og-fritid/tids-og-mediebruk/artikler/norsk-mediebarometer-2025
Danmarks Statistik – Danmark bruger sociale medier mest i EU (It-anvendelse i befolkningen 2023) (2023): https://www.dst.dk/da/Statistik/udgivelser/NytHtml?cid=46771
Statistikcentralen (Statistics Finland) – Use of information and communications technology by individuals by gender and age group, 2013–2025 (2025): https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/en/StatFin/StatFin__sutivi/statfin_sutivi_pxt_13ud.px/
Internetstiftelsen – Svenskarna och internet 2025: Sociala medier (2025): https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2025/sociala-medier/
Forbrukertilsynet – Veileder for merking av reklame i sosiale medier (2026): https://www.forbrukertilsynet.no/lov-og-rett/veiledninger-og-retningslinjer/someveiledning
Forbrukertilsynet – Veileder for merking av retusjert reklame: https://www.forbrukertilsynet.no/vi-jobber-med/merking-av-retusjert-reklame/forbrukertilsynets-veiledning-om-merking-av-retusjert-reklame
Forbrugerombudsmanden – Sociale medier (Forbud mod skjult reklame) (2024): https://forbrugerombudsmanden.dk/alle-emner/forbud-mod-skjult-reklame/sociale-medier
Kilpailu- ja kuluttajavirasto (KKV) – Vaikuttajamarkkinointi sosiaalisessa mediassa (2025): https://www.kkv.fi/kuluttaja-asiat/tietoa-ja-ohjeita-yrityksille/kuluttaja-asiamiehen-linjaukset/vaikuttajamarkkinointi-sosiaalisessa-mediassa/
Kilpailu- ja kuluttajavirasto (KKV) – New guidelines from the Consumer Ombudsman on labeling influencer marketing (2025): https://www.kkv.fi/en/current/press-releases/new-guidelines-from-the-consumer-ombudsman-on-labeling-influencer-marketing/
Konsumentverket – Influencers reklaminlägg – regler för företag: https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/influencers-reklaminlagg-regler-for-foretag/

Artikeln är skriven med hjälp av AI och granskad av Collabri.